Hur ska det bli?

Det fanns en parfymaffär här. En av den gamla sorten,där alla tänkbara parfymer trängdes på hyllorna, tillsammans med lyxiga deodoranter och krämer.
Allt du önskade i sminkväg fanns här också, allt och lite till. Ja, smycken och väskor också när jag tänker efter.
Här stod man och köade inför jul eller köpte den där speciella födelsedagspresenten till den som har allt.
Ja egentligen gick man in oftare än så, för det fanns alltid extrapriser och fynd! Damerna bakom disken hade tid att prata och ge råd.
Och så gick det som det brukar, jättekedjan slog upp en av sina butiker, som ingen egentligen tyckte om och inom ett halvår hade damerna packat ihop och lämnat sin lilla affär.

Nu såg jag i lokaltidningen att den lokala plantskolan är till salu. Den som funnits i alla år,och där man fått ovärderliga råd och tips. Visst var de lite dyrare än billighetskedjorna men i slutändan lönade sig. Buskarna tog sig bra och rätt rosor hamnade i rabatten. Hade vi problem med något kom R. hem och tittade och gav råd och ibland byttes en buske eller träd ut. Utan kostnad givetvis. Vid kassan träffade man grannar eller bekanta och ontgjorde sig över regnet, torkan eller mördarsniglar...
Att plantskolan är till salu kan förstås bero på att ägaren tycker det är dags att gå i pension. Eller har det något att göra med att Plantagen slog upp sina portar i grannkommunen förra året?
Den personliga prägeln kommer att försvinna i vår lilla kommun. Det kommer att bli som i USA. Du vet inte vilken stad du befinner dig i, men du är alltid hemmastadd, för runt omkring finns:Mc Donalds, Wendys, Borders books, Dunkin Donuts etc.
Som i ett hotellrum på Sheraton, lika världen över....Scary!

Mellan två pärmar

Här är jag nu igen, med ett helt ark papper framför mig som väntar på att bli fyllt med bokstäver. Uppfordrande tittar det på mig med sitt stora vita gap, och se redan nu blev det lite vänligare, mer livfullt. Bokstäver och ord tänk vad det betyder för oss.
Jag slank förbi bokrean idag, kunde inte låta bli. Plockade åt mig en mysdeckare av Jan Mårtensson och den där otäcka "Glöm att ni har en dotter" som jag inte vågat läsa så länge L. var på andra sidan jorden. Sen kom jag på att jag redan har en handfull olästa därhemma så jag gick ut tomhänt.
Så länge jag kan minnas har jag älskat böcker, gamla som nya. Tänk vilka historier som kan rymmas mellan två pärmar.
Idag mötte jag en 7-åring som glatt berättade: Idag har jag läst!
Säkert har han ljudat och tragglat i månader, men idag hände det. Han käckte koden!
Och vad har du läst för spännande svarade jag. -Jag har läst om so och os och...det där trädet..al!
Det lät ju verkligen inte så kul, grissugga, stekos och träd fyllt med fästingar utan något sammanhang. Men pojkens ögon strålade av glädje. Nu var han också med på skutan. Den som tar oss till främmande och fantastiska världar, allt mellan två pärmar.